Mjau, Jasmine här...

Nu är jag hemkommen från veterinären på Rinkebykliniken. Jag visste ju att något var på gång redan i morse då matte tog bort min mat kl 06.00 och jag som inte hade ätit sedan kl 21.00 då jag gick och sov...vad orättvist!

Men men...vad gör det om hundra år tänkte jag. Sedan satte vi oss i bilen och åkte till Djurkliniken. Där tog vi adjö, och min familj var så oroliga för mig. För tänk om jag inte skulle vakna? 

Då matte fick ett sms från henne försäkringsbolag IF efter ca 45 min efter att dom lämnat mig, visste dom redan då att det borde ha gått bra. 

Vid 16.20 så kom äntligen min familj och skulle hämta hem mig. Själv minns jag inte så mycket då jag var rejält snurrig av narkosen.

Matte hade blivit alldeles kall då veterinären kom ut och sa; Jaa, nu är det så här... och då trodde dom att jag inte klarat av operationen och lämnat dom. Men det veterinären skulle säga var, att hon hade sparat livmodern om vi ville se den.

Vilken lättnad för dom! De fick se min "lilla" livmoder som var svullen och väldigt väldigt ful. Det rann var ur den och den var som sagt illa åtgången. Jag kanske fick det här redan vid 1 års ålder då matte satte mig på p-piller.

Den här gången hade jag klarat av all premedicinering och narkosen hur bra som helst, vilken tur!

Men nu är det över och jag slipper ha så ont som jag haft. Jag rekommenderar inte Södra Djursjukhuset till någon, för de hade missat min sjukdom på 2 ultraljud och alla undersökningar. Så fy för den kliniken säger jag! Jag spottar och fräser!!!

Nu, ska jag leva gott som kastrat resten av mitt liv och gå upp mycket i vikt. En 3 kg till skulle inte sitta illa. Jag hade sedan förra fredagen gått ner till 2.8 kg på måndagen (200 gr på 3 dagar) så 400 gr neråt på 10 dagar. Idag hade jag en vikt på 3.0 kg igen, tack vare min matte som satt in en annan diet till mig.

Nu ska jag bara mysa och ta det lugnt. Har redan varit på lådan och ätit också, åh mjukmat (Hill´s Z/D) för foderallergi är ju bara sååååå gott! Jag har även Z/D torrfoder som jag gillar skarpt, men idag får det bli mjukfoder HELA LÅNGA DAGEN...

Jag fick även en smärtstillande spruta där som ska hålla i 2 dygn så att jag slipper smärta. Veterinären sa även att min allergi kanske försvinner efter att livmodern opererades bort, då det händer mycket i kroppen med så mycket elaka bakterier i omlopp. Men just nu så har jag ett bra foder och ska återhämta mig helt. Vi kanske provar ett vanligt foder igen till sommaren eller så...

Så, nu kommer inte jag att få några små fina vita dunbollar med rosa nos och rosa tassar. Men jag får kanske möjligheten att agera barnvakt och lektant istället om och när matte köper in en lekkamrat till mig, som kan få bebisar. Hon blir nog mamma ganska ung, lite för ung...(ca:1 år) men hellre det, än att riskera att min kompis också får livmoderinflammation. Matte säger att då parar hon på andra löpet, och aldrig aldrig någonsin sätter hon in p-piller på en katt igen. Hon tänker ta 2 kullar efter varandra om min kompis mår bra och hunnit ta igen sig från sina första barn, sedan blir hon också lektant.

Nu ska jag tvätta mig lite och sedan vila mig så att jag blir pigg och kry igen.

Nosgos från lilla mig

/JasmineD

Mjauuuu...

Jasmine här!

Idag hade matte tur då hon ringde Rinkeby veterinärklinik. Hon fick en tid till ultraljud, men vi hade bara 45 minuter på oss att ta oss från Huddinge-Rinkeby. Matte satt i nattlinne, och fick verkligen sätta fart. Men vi hann! Men hon körde som en biltjuv!

Väl där så undersökte dom mig väldigt noga, och de var såååå snälla, och jag var också snäll. Jag fick till och med leka med en boll som gjorde mig lite konstig....det var kattmynta i den. Jätteskoj!

För den veterinären tog det inte lång tid att misstänka var felet var. Jag hade ont i magen och som sedan strålade ut mot rygg mm. Så felet satt i magen, och inte i ryggen! Sedan fick jag len spruta lugnande ,och somnade väldigt djupt.

Det fanns en annan snäll doktor där, som ultraljudade mig berättade min familj. Han hittade felet, och tyvärr har jag en livmoderinflammation som har varit en längre tid. Så jag fick antibiotika med hem men inget smärtstillande, för då klarar jag inte av operationen nu på torsdag kl 14.00 

Egentligen skulle jag opereras på onsdag, men då jag inte ville vakna som normalt idag, så bestämde de att  operera på torsdag i stället. Då är det viktigt att jag inte har något smärtstillande i kroppen.

Jag har precis vaknat till, och innan dess fick lillmatte sitta med mig och hålla mig varm med filt, fårskinn och varm vetekudde. Då jag inte väger så mycket så kunde jag inte vakna till riktigt, och inte heller hålla kroppstemperaturen uppe. Men nu har jag piggnat till. Jag var också så kissnödig att jag nästan kissade på mig, men matte kände av att jag behövde kissa. Hon satte mig i lådan, men jag kunde inte stå upp, knappt ens sitta. Så hon fick hålla i mig så jag inte ramlade åt sidan. Jag var så vinglig att jag inte kunde stå på benen. Åh, vad skönt det var att kissa, jag kissade massor då jag även fick ett dropp hos veterinären.

Men nu har jag ätit mat, och ligger brdvid matte och lillmatte och myser. Ska nog sova lite till, för jag är så jättetrött.

Min farmor May var och hälsade på mig också, tack snälla farmor! Du är bara så bäst! Tack för all hjälp och stöd som min familj och jag själv fått då jag varit så sjuk. 

Men jag är väldigt ledsen över en sak....jag kommer nu inte att få några fina bebisar. Men jag kommer att överleva i alla fall, och må bra. Tror nog att jag kommer att bli riktigt gammal också, för min familj tar så väl hand om mig. Idag blev jag verkligen behandlad som en prinsessa, både hos veterinären och av min familj. 

Så hoppas att jag verkligen slipper komma tillbaka till Djursjukhuset igen! Dom hade ju haft ihjäl mig om min familj inte förstått bättre, och om inte farmor rekommenderat Rinkebykliniken.

Nu ska jag sova, och jag har fått min antibiotikatablett för en stund sedan.

Nosgos från 

/JasmineD

Mjau!

Jasmine här vid tangenterna igen!

Ja, så var det dags för min familj att skjutsa in mig på Djursjukhuset igen i fredags kväll.

Denna gång upptäckte matte att jag inte varken kissat eller bajsat sedan kvällen innan vid 20-tiden. Jag hade även druckit dåligt. Precis innan vi åkte in så bajsade jag i alla fall, men det var också allt.

Väl inne på sjukhuset så fick jag väga mig, nu visade vågen 3 kg. Hade gått ner från 3.2 kg på bara ett dygn, alltså 200 gr. Matte vägde mig flera gånger, men samma resultat. Ändå äter jag bra. Fatta, 3 kg på en Ragdoll på snart 2 år!

Sköterskan som undersökte mig först, och som tempade mig var ingen snäll syster. Hon satte en tratt över huvudet på mig jättehårt, då dom kallar mig aggressiv. Sedan körde dom in tempen i rumpan på mig, aj! Tur att matte håll om mig för då kände jag mig trygg.Den visade jättebra sa sköterksan, 37.5 grader. Va??? sa matte 37.5 är väl ingen normal temp för en katt? De har ju mellan 38.5-39.7 Förra gången hade jag 38.3

Jag känner att dom inte bryr sig nämnvärt i lilla mig, utan är bara ute efter mattes pengar. Dom är inte intresserade av att få mig frisk, utan mer att göra mig illa. Helt i onödan hittills i alla fall, då dom inte hittat någon diagnos på mig.

Sedan sa veterinären att jag stod på Metacam smärtstillande. Då reagerade min matte igen och sa att det inte alls stämde! Jag står på Vetergesic, så tidigare vet. har skrivit fel. Fatta!!! de kan ju ha ihjäl någon med att skriva fel sort av medicin. Har dom ändrat i journalen tror ni? Nä, det står fortfarande kvar. Även dom nya sprutorna som jag nu ska få i munnen hemma är slarvigt uppdragna. Ska få 1.0 ml x 3, men vissa är uppdragna på 0,7 och andra på 1.5 Fy vilket ställe säger jag. Matte kommer inte att ta mig dit igen! Kan dom inte ens läkemedelsräkning?

Veterinären var jättesur på mig då jag blev lite arg. Hon tryckte så hårt på min rygg att jag fick kröka den för att inte svimma. Då blev hon sur för det! Samt skrev in i journalerna vad jag gör. Hon hade väl läst i journalerna att jag är en fräsande, aggressiv och ilsken katt som bits och klöser ögonen ur folk! Konstigt att jag inte beteér mig så mot andra, bara dom som gör mig illa och hanterar mig fel, Ja inte ens då. Jag bara morrar lite.

Jag har full rätt att få försvara mig mot människor som kanske skulle haft ett annat arbete än att ta hand om oss sjuka djur som har smärta och mår väldigt dåligt. Då är i alla fall inte jag någon glad kisse. Tänk att dom får skriva in i journalerna att jag är en aggressiv och ohanterbar katt som bara ligger och trycker. Vad ledsen jag blir! Jag som är en sån snäll och mysig kisse och som långt ifrån är aggressiv. Rent förtal! Jag har ju  bara så jävla ont i min rygg!

Dom sa att min päls var tråkig och matt i fredags. Efter 12 timmar så skriver dom att min päls är blank och av mycket fin kvalité. Tänk vad fort det kan ändra sig va? Sedan att jag var i god kondition och fint hull, samt fint musklad. Är det någon jävla kattutställning eller är det en veterinär???

Jag är en Ragdoll som borde väga minst 4.5 kg-6.5 kg som flicka, inte 3.0 kg. Jag har ingen kraftig bestomme, utan är tunn pga att jag inte får i mig det jag behöver. Matte sa till veterinären att jag borde minst väga 4.5 kg, och veterinären utbrister spydigt; En katt som väger SÅ MYCKET är FET!!!! Då blev matte arg och sa, att nu pratar vi inte om någon Siames eller liknande kattraser, utan den 3:e störsa kattrasen vi har...dvs Ragdoll. Hon blev tyst! 

I journalen skriver dom sedan att jag är "något liten". Hur ska dom ha det? när ska de bestämma vad jag är och inte är? Snart är jag väl en hund också. Nej, nu är det nog!

Hur som helst blev jag inlagd med dropp igen, men fick komma hem dagen efter. Vilken LYCKA!

På storronden i torsdags morse så hade de tagit upp mig, och mitt fall. Det är ju så svårt att diagnosticera mig enl dom. Ingen av 20-25 veterinärer vet hur dom ska gå vidare med mig för att göra mig frisk. Tänk, INGEN! Är jag någon jävla utomjordning som inte stämmer överens med "normala dignoser"? De tar prover hit och dit och har stuckit mig sönder och samman i mina 2 smala ben. Jag orkar inte mer av detta nu! Nu sätter jag ner tassen och säger STOPP! Det gör min familj också. NU ÄR DET STOPP!

Nu ska ni få höra alla mina diagnoser som dom luktar vid. Det enda prov som varit lite förhöjt är SP-Globuliner, lymfknutor förstorade pobl bilat. Då kom dom och skrämde livet av oss alla tre och sa att de misstänkte FIP, en torr FIP. Med en mycket dålig prognos, dvs jag skulle troligtvis komma att dö. Tänk att bara säga det då dom inte vet. Tänk vilken dödsångest jag fick, ja till och med har fortfarande.

Sedan skriver dom, att det är matte som är livrädd för att det ska vara FIP. Det har hon aldrig sagt, utan ville skaffa sig kunskap om FIP då dom misstänkte det, och ställde många frågor till veterinären.

Jag har väldigt ont i ryggen och det skriver dom att diagnosen är:

* Smärta från kotpelarens led kota L4-L7.

Nu till diagnoserna:

* Smärta från kotpelarens led (har mycket problem fortfarande med ryggen)

* Matleda (absolut inte, äter som en häst med fodret (Purina PH) innehåller endast 10% fett, och ger inte det jag behöver för att gå upp i vikt)

* Foderintollerans med Dermatit (diagnostiserad rätt)

* FIP? som ej går att diagostisera med 100% säkerhet förrän vid obduktion, och än är jag INTE DÖD!

* DXX Trauma (rygg)?

* Diskbråck?

* Ostemyelit?

* Inflammation?

* Immunmedierad sjukdom?

Ja många frågeställningar, men ingen vet något med säkerhet förutom att jag måste åka in och ut på sjukhus hela tiden, samt att jag nu även går ner i vikt och har en lägre temperatur än vad som kan kallas normalt. Men detta handlar om pengar. Ju fler gånger jag behöver komma in, så får dom en besöksavgift samt ev akutkostnad. Från fredag-lördag (Helgdygn) kostade endast undersökning akut+dropp, samt inläggning mellan kl 20.30 fre-kl 13.00 lördag 7.000 kr (inga prover togs) Gången innan gick det lös på 15.000 kr för 2 vardagsdygn (många prover, 2 röntgen, 2 ultraljud, dropp, 2 vårddygn, mediciner, matning mm)

Matte har nu läst igenom journalerna väldigt noga, och ser att i alla fall njurarna är kollade och mätta med ultraljud. Binjurebarken är bra samt alla annat i njurarna, så de är friskskrivna.

Innan åt jag ett allergifoder som hette Purina PH, men efter att ha pratat med hudveterinären så kunde matte byta fritt mellan allergifodren som hade sönderslagna proteiner. Så matte valde ett foder som har hög proteinhalt 38,5 %, samt fett 14% i torrfodret Hill´s Z/D, samt blötfoder i samma serie och där är det 25 % fett, men lite mindre proteiner. Men då jag äter av båda, så blir det här jättebra att kombinera för då får jag i alla fall i mig det jag ska. Blötfodret älskar jag och jamar i högan sky då matte tar fram och värmer det lite i micron innan. Det är ju inte gott att äta det kallt, och inte bra mot magen heller. Allergifoder måste jag stå på för att inte få mina utslag, och då finns det inte så många foder på marknaden att tillgå. Hoppas att jag inte reagerar på detta foder nu. Har ätit sedan igår och hittills så har det funkat bra.

Det dom skulle ha tagit på mig nu i fredags var Folsyra + B-12 för att kolla mitt näringsupptag. Men då det är helg så kan de inte ta dessa prover. Sedan tänkte dom i ett senare skede öppna min mage för att se hur tarmen ser ut, och ta lite biopsier. Så nej, därför ska matte nu ta mig till Rinkebykliniken i stället. Matte fick ut alla journaler, så hon ska ringa och boka tid där i morgon.

Dom kan Ragdoll mycket bra, och min "farmor May" har rekommenderat denna klinik och alla hon gjort det till har varit väldigt nöjda. Så hoppas att dom hittar vad som felas med mig. Det är ju i alla fall foderallergi och något med upptaget av näring, men sedan är det ryggen och det är en sak för sig. Så minst 2 olika diagnoser handlar det om. Nu gäller det att hitta svar på frågorna VARFÖR?

Jag var som vanligt överlycklig då jag kom hem. Jag kelade nästan ihjäl min familj och mös hela långa dagen i mitt fruktfat på bordet. Första jag gjorde var att gå rundan i lägenheten för att kolla att allt var som vanligt, och se att ingen annan hade flyttat in. Matte bytte min kattsand till helt ren....gick på toan direkt för att markera att den är min. Jag var såååå kissnödig efter droppet. 

Sedan bjöd hon mig på den nya maten och jag blev alldeles till mig av mjukmaten. Jag skrek av glädje, och jag nästan dreglade av lukten. Till och med familjen tycker att min mat luktar gott.

Senare på kvällen fick matte en kraftig huvudvärk som hade legat konstant sedan morgonen innan. Så hon fick åka in till H.S på neuro. Där gjorde dom tydlign en riktigt stor genomgång av reflexer osv, samt blodprov så att det inte var någon stroke eller dyl. Men det verkade bara vara spänningshuvudvärk. Konstigt? Inte ett dugg!!!

Innan matte skulle lämna H.S så messade lillmatte och sa att hon hade öronvärk. Jaha...matte skrevs ut och åkte hem för att hämta lillmatte. Sedan åter till H.S och närakuten. Dom kom in på 2 minuter och där konstaterades öroninflammation. Stackars min fina lilla lillmatte! Åh vad jag älskar henne!

Hon fick recept på antibiotika, och sedan åkte dom in till Stockholm City för att hämta ut medicinen. Tänk vad bra det är med nattöppna apotek bara 15 km från oss.

Så, hela familjen är sjuka! Vilken Karma vi har haft senaste veckorna. Undrar vad vi gjort in tidigare liv för att få betala med detta??? Hoppas detta tar slut snart! Men Rinkebykliniken nästa....

Hoppas att dom inte har allt för lång väntetid, men det är bra för dom har akuttider om jag skulle bli sjuk igen innan jag hunnit komma på min tid.

Ja, matte som verkligen trodde att Djursjukhuset var ett bra ställe, fick nu omvärdera detta och inse sanningen. Tur att ingen hann komma till skada! Nu kan det förhoppningsvis bara bli bättre, och jag är en kämpe! Jag är ju JasmineD, där D står för "Doll".

Här lite bilder på mig som togs idag.

Ha en fin söndag

/JasmineD

Vakna Jasmine!!!

Du ska ju blogga nu, eller hur?

Okey, jag är vaken nu...!!!

Mjau mjau

Jasmine här!

Åh, äntligen har jag fått bli utskriven och kommit hem till min älskade familj igen. Saknade ju dom så mycket. Dom hade saknat mig också, väldigt mycket sa dom.

Alla var så snälla med mig på sjukhuset, och tog väl hand om mig. Jag blev till och med matad...hahaha, inget man blir hemma precis! Dom lade kulor i vatten av min normala mat, och sedan mixades det tills det blev mjukmat. Jag blev uppassad som en riktig prinsessa. Alla tyckte att jag var så snäll och söt. Ja, men vaddå? Jag är väl inte en Ragdoll för intet, eller hur?

I går trodde jag att jag skulle ha fått komma hem, man jag hade blivit sämre under natten så matte och doktorn kom överens om att jag skulle få ligga kvar. Så sedan gav dom mig lugnande så jag somnade, för att ta fler röntgenbilder på mig. Då tog dom rygg, nacke, revben, höfter mm Ja, hela mig gick dom igenom igen. Allt såg bra ut, inga frakturer eller så. Men jag reagerade kraftigt på smärta då dom tog i min rygg. De fattade inte varör jag hade så ont.

Då jag vaknade upp senare, och dom klämde och kände på min rygg igen, men då var smärtan borta. Jag kände ingenting. Konstigt va? Dom kallade mig för ett "mysterium".

Matte tror att jag kan ha haft en kraftig sträckning i ryggen som orsakat lite inflammation. Därav de förhöjda albuminresultatet, samt att smärtan i ryggen försvann efter sederingen. Då fick ju mina muskler vila helt och slappna av, sedan drog dom i mig och då släppte väl "krampen" och mina muskler drogs ut i ryggen. Doktorn tyckte att matte hade en poäng där, och att det var mycket möjligt att det är det som hade hänt.

Sedan många fler blodprover, allt såg bra ut men dom undrade över mina förhöjda albuminprover. Varför? ja, det vet dom inte heller.

Efter det så fick jag ett lavemang och kunde äntligen bajsa. Det var jätteskönt!

Har fått både dropp och smärtstillande där, så jag var varken törstig eller hade ont. De ökade dock lite av det smärtstillande på mig efter ett tag, då det de gav i början inte gav tillräckligt med effekt.

Idag fick jag åter lugnande och somnade en stund. Denna gång rakade dom hela min mage, och ultraljudade mage, tarmar, njurar, lever, bukspottkörtel, hjärta och lungor och sedan var det något mer som inte jag kommer ihåg just nu. Men allt såg fint ut där också. Ja, vilken tur att jag inte behöver träffa någon snygging just nu, jag har ju RAKAD mage!!!! Åh, herregud...mitt i vintern.

Jag mådde ju mycket bättre i dag, så doktorn ringde och sa att jag skulle få komma hem på eftermiddagen. Helt underbart vad glad jag blev!

När matte hämtade mig så blev jag överlycklig, bara jag hörde henne röst så svarade jag med ett stort MJAUUUU...

Sedan var det första jag gjorde att sticka ut tassen genom min transportbur. Jag var ju tvungen att visa vad dom gjort på mig. Jag hade en självhäftande gulgrön linda på benet efter kanylerna dom hade lagt där. Matte skrattade, då jag verkligen visade min tass och ben hela tiden tills hon tog i den. Jag fick hjälp av med lindan när vi kom hem, skönt tyckte jag.

Jag blev så glad och kände igen mig när vi närmade oss Huddinge. Väl hemma gick jag rundan och kollade att allt stod rätt till. Hittade min matskål, men den var tom....ALLT var tomt!??? Vad är det här för hotell??? Matte lugnade mig och sa att jag strax skulle få mat och vatten i skålarna. Sedan åt jag av min mat och efter det så myste jag med matte, sååå... mycket. Hon älskade att pussa på min nyrakade mjuka och duniga mage. Vi fick aldrig nog av varnadra kändes det som, åh jag är så glad att vara hemma igen!

Sedan kom lillmatte hem, och då var ju lyckan TOTAL! Åh vad vi saknat varandra. Nu får vi äntligen sova tillsammans igen.

Matte fick med smärtstillande, så nu ska hon ge mig 2 ggr/dag i spruta under tungan i 3 dagar. Min rygg är så mycket bättre, och nu kan jag till och med hoppa upp där jag vill. Vi ska på återbesök om 1 vecka, och då har vi även en telefontid till en annan veterinär för rådfrågning ang mitt foder. Jag ska ju stå på det, men matte vill att de lägger till mer fett i ett mjukfoder eller så. Blir nog bra det!

Jag vill även tacka farmor May, för att hon stöttade mig och matte under denna tid. Tack farmor!   

Här sitter jag och kollar in fåglarna igen. Undrar om dom saknat mig?

Jaha, nu ska vi tydligen göra middag. Bäst att kolla så det går rätt till

Här är min fina lillmatte och jag, ser ni mig på soffan?

Nä, nu har jag skrivit klart för idag. Jag ska gå och lägga mig och sova i min nyfunna korg, eller matte säger att det är en fruktskål!!!

Nä, bort med frukten, och in med mig!

Det här var en perfekt klöskorg också.

Matte förlorade kampen, och fick lägga frukten i en annan fruktskål. Hahaha...

Så, nu säger jag

Vid tangenterna

/JasmineD (där D står för "Doll")

Mjau Mjau!

JasmineD här, i en bur på sjukhuset!

Jag blev riktigt sjuk igår, så matte körde in mig till Södra Djursjukhuset. Jag hade visat symtom på att jag var sjuk redan några dagar innan. För två dagar sedan då matte skulle klippa mina klor, så blev jag arg som en furie och ville anfalla henne. Inte likt mig, då jag alltid älskar att bli ompysslad. Men jag hade så ont, så ont. Matte trodde att jag kanske hade en dålig dag.

Men igår orkade jag inte göra lillmatte sällskap på morgonen, utan bara låg ner och var olycklig. Jag hade inte ätit på ett par dagar heller.

Då matte känner av mina känslor, och jag kan kommunicera telepatiskt med henne så uppfattade hon hur dåligt jag mådde. Ni förstår, jag skickar starka känslor till henne så hon uppfattar mina sjukdomssymtom i kroppen, och hur jag mår.

Hon har även en egenhet till...hon skrattar åt det så mycket. Ibland vet ni...när hon ska gå och lägga sig så känner hon hur en blomma i ett speciellt rum skriker efter vatten. Hon går direkt till rummet och fram till den blomma som är törstig. Det slår aldrig fel att hon hittar rätt blomma på en gång. Men det sägs att växter kan också kommunicera telepatiskt. Häftigt va? vilken gåva! Hon funderar även på om blommorna kan hjälpa henne med att skicka distanshealing?

Vi åkte i alla fall in till sjukhuset, och där tog dom genast emot mig. Matte sa att jag såg ut som en "Rugguggla" för jag var så hängig, ilsken och sur. Min päls var tussig och oblank, samt väldig "öppen". Sjuksköterskan satte på mig en tratt, för att jag inte skulle bitas då jag hade så ont. Sedan tog dom upp min svans och stack in något i rumpan på mig. Vilken kränkande behandling! Men matte sa att det var för att kolla om jag hade någon feber. Men det hade jag inte!

Sedan togs det många många blodprover, från infektionsprover till att kolla lever, njurar, bukspottkörtel, blodstatus mm. Lyssna på lungor och hjärta.Jag var uttorkad och det var svårt att ta blod från mig. Kärlet sprack och jag skrek i högan sky, sedan stack dom mig igen och då rann blodet, men långsamt pga för lite vätska i min lilla kropp. Sedan fick vi vänta en timme på provsvaren.

Matte satte mig i buren med tratten på i receptionen, och åkte sedan för att äta. Väl tillbaka hittade hon mig i samma ställning i buren, och bestämde sig för att hjälpa mig att vända på mig. Sedan fick jag gosa med henne, åh vad glad jag var. Jag orkade till och med spinna. Matte var ledsen så jag tröstade henne lite. Hon var ju så orolig!

Efter en stund fick jag åka till röntgen, där det togs många bilder. De kollade hela min kropp! Det gjorde ont då dom drog ut benen på mig, men jag låg i alla fall stilla och var så duktig. Dom tyckte att jag skulle liksom barnen få ett klistermärke! Matte kände att jag luktade konstigt, som ett sår med gult var, och var rädd för att det var en livmoderinflammation. Men sedan kom hon på att det luktade starkt av aceton, det berodde ju på min vätskebrist. Matte sa till personalen att dom fick ta och sätta ett dropp på mig på en gång. Det är bra att hon är bestämd! Det behövs ibland. Matte hade även kontakt med min pappas uppfödare hela tiden, och även min egen uppfödare om vad som hände mig.

Efter 5 minuter så kom doktorn med provsvaren. Alla blodprover var tip top, röntgenbilderna fina förutom i tarmen. Han konstaterade att det var en kraftig förstoppning jag drabbats av, förutom min vätskebrist. Så jag blev inlagd här för vård. Dom satte dropp på mig, och det kändes bra. Jag var ju såååå törstig! Jag fick även smärtlindring. Matte fick åka hem ensam, utan mig. Lillmatte var tydligen jätteledsen, och saknade mig så mycket. Vi är lite som systrar...hon och jag. Jag sover ju alltid i hennes rum på natten, men i natt fick hon sova ensam...och jag med.

Matte bad om hjälp via FB om att de med kunskaper i Reikihealing skulle skicka till mig, för att jag skulle få kraft och bli frisk fortare. Sedan skickade matte Reiki distanshealing till mig också för hon är utbildad i Reiki 1 och Reiki 2. Vi fick jättebra kontakt, och hon kände hur jag mådde just då. Hon blev jätteyr då jag fått mycket smärtlindring, och kände sig svag i benen, lite darrig. Hon fick även ont i magen. Tänk vad häftigt att det fungerar!

Efter ett tag försvann mina symtom och då var healingen klar. Jag är så tacksam för healingen jag fick skickad till mig. jag njuter varje gång jag får det av matte. Normalt ger hon mig det med handpåläggning, och då somnar jag direkt.

Sedan började jag helt enkelt skicka bilder tilll matte. Jag skickade att jag var lugn av healingen, nöjd och blev trött. Att jag saknade henne och lillmatte. Matte skickade bilder tillbaka, så jag vet att hon ska komma och hämta mig, förhoppningsvis i dag. Hon kan även djurkommunikation. Fast doktorn ska ringa till matte på eftermiddagen idag. Kanske får jag stanna, jag vet inte ännu. Matte vill ju inte att jag ska komma hem om jag inte mår bra.

Ja, nu vet ni lite om vad som jag är med om igen. Men nu längtar jag bara heeeeeem! Så jag får leka med mina bollar och gosa hela kvällen lång.

Jag uppdaterar igen senare då jag kommit hem. Doktorn vill liksom ha tillgång till datorn nu...(skulle tagit med mig min egen)

Vid tangenterna och nosgos till er alla!

/JasmineD

Hej hej, här har ni mej!

Igår kom ju Dexter och hälsade på. Men jag blev så arg att jag till och med spottade på honom! Nej fy, usch och bläää....säger jag bara. Jag undrade verkigen vad matte släpat in genom dörren. Jag hatade honom från första stund, han var ju alldeles för stor också.

Så jag fick stanna i lillmattes rum från tidig morgon till eftermiddag. Flera timmar var jag instängd, men jag hade ju mat och vatten, min toalett och mina leksaker med mig. Ingen nöd gick väl på mig, men tråkigt var det. Dexter, ja han ylade och gnällde sig igenom dagen. Visste ju att jag fanns bakom dörren, men matte säger att Schäfrar är pipiga av sig. Så det blir inga fler gånger med Dexter sa matte. Lika bra det!

Jag har ju mina andra hundkamrater som är så mycket bättre för mig att leka med, de är i bra "size" om man säger så... Milou är ju faktiskt mycket mindre än vad jag är, men så är hon en liten "vavva" också (Chihuahua).

Jag har blivit knäpp säger min familj. För de sista 3 kvällarna har jag anfallit min lillmatte och bitit henne hårt (för hårt). Jag leker jaktlek,morrar, jamar (skriker), biter och klöser henne på armarna och hugger henne i benen.   Men lillmatte har sagt åt mig på skarpen då jag gör illa henne på riktigt. Jag? hahaha, jag bryr mig inte det minsta. Jag lyssnar inte så mycket på vad lillmatte säger, egentligen. Nu sa hon att det fick vara slut på detta, och att hon ska bli hårdare mot mig om jag gör henne illa. Hon leker kattmamma! har ni hört något så dumt va? inte jag, inte i hela mitt liv.   

Men, det är väl bäst att jag lyssnar. Stormatte säger att hon ska fånga mig på film om jag gör om det här. Vi får väl se...  

Ha en bra fredag

/JasmineD

Mjau mjau, JasmineD här!

Måste ju bara skvallra lite...

Hörde matte prata i telefon nyss med en kvinna som har en Schäfer. Dom skulle tydligen ha hantverkare hos vovven på torsdag, och frågade matte om hon kunde passa hennes hund då. Matte sa ju naturligtvis JA. men jag då? tänkte hon inte på mig??? Ska hon låta det där "monstret" till hund äta upp mig eller vaddå? Matte berättade ju för mig att han är jättestor, och heter Dexter. Men hon sa att jag inte ska oroa mig, för han gillar katter och är snälla mot dom. Vad bra, för då kanske vi kan leka lite, med bollen eller så...eh...en tanke bara!

För övrigt så har jag nu slutat att vara bolltokig på kvällarna. Ingen leker med mig, men jag har blivit helt bra från mitt bollmissbruk. Så kanske min familj vågar sig på att leka lite, bara lite med bollen. Dom kan ju göra det efter middagen tex, då slipper dom mig vid tv:n för då är jag väl så trött att jag inte orkar att leka med bollen.

Nä nu måste jag sluta blogga. Matte får hit någon som ska kolla spisen. Den är jätteseg då man ska steka mat, får använda högsta (12:an) då man ska steka nåt. Den plattan är utbytt och helt ny, men spisen segar i alla fall. Den är väl ca: 20 år gammal, men vi ska bara ha tur ifall dom byter ut den och vi får en ny spis. Men får vi ingen ny, så får vi köpa ett trangiakök och ställa på diskbänken då vi ska laga mat. Då kommer det att gå fort! Så håll tassarna för att vi får en helt ny fin spis!

Ha en fin dag

/JasmineD

Hejsan på er, JasmineD här igen!

Igår var min familj och storhandlade. Men sig hem hade dom ett konstigt och mystiskt teé. Jag blev som galen och bet tag i hela paketet, och drog iväg med det. Lillmatte trodde det innehöll någon form av kattmynta. Jaja, det blev ett kortvarigt avbrott i min vardag för matte tog ifrån mig det.

Men i kväll var det så dags igen. Matte lade fram en tepåse från samma paket. Jag var beredd!

Jag började genast lukta på det

Sedan gned jag mitt lilla söta huvud fram och tillbaka på påsen

Efter en stund så blev jag sååå snurrig så jag rullade runt. Matte sa att jag var på fyllan...ja, eller kanske till och med knarkpåverkad? Undrar hur dom kan dricka det där kvällsteét?

Hur som helst så tror jag att jag håller mig till att lukta på blommor hädanefter, SÅ DET SÅ! Dom kan behålla sitt mystiska teé för sig själva!

Dom till och med filmade mig...Kan ni tänka er va? Vilken total förnedring i eländet!

Men den var ju ganska rolig i alla fall. Då fick jag ju se hur jag såg ut vid teéstölden!

kolla in videon...

Ja, så nu vet ni hur jag blir behandlad här hemma...fniss!

Vid tangenterna denna tisdagskväll

/JasmineD